heartbeats

9 november 2009, lilla ellen blir 15 år. i mitt huvud går hon fortfarande i mellanstadiet och räknar ut 15/3. hon verkar nöjd med sin födelsedag iallafall, och det är väl huvudsaken! även om jag fick gå upp halv sju i morse bara för att gratta..
när jag grattat henne gick jag och la mig igen, sov till halv tio. då gick jag ut och sprang en runda (gick riktigt bra, 5an i skrylle några gånger har gett resultat!) och när jag kom hem var jag riktigt trött i överarmarna. tänkte inte så mycket mer på det, kändes som träningsvärk eller så, men efter halva dagen hade värken helt försvunnit i den ena armen men var kvar i den andra. mhm, vänsterarmen. svinisarmen. damnit, nu har jag ont så fort jag lyfter eller något. hopplöst, hoppas jag kan sova på den i natt bara.
en lugn skoldag i övrigt, har varit trött hela dagen bara men det är så det är ibland. ikväll var mormor och morfar här, jag åt alldeles för mycket fiskgratäng, mår fortfarande illa haha. det var gott iallafall, och det är väl huvudsaken.

nu har mormor och morfar åkt hem, mamma och ellen borstar tänderna, pappa plockar med disk och jag sitter ensam i vardagsrummet och lyssnar på winnerbäck. brasan har precis slocknat, ljus tända överallt och jag trivs. en sak är lite irriterande bara, är kissnödig. damnit, det kan förstöra hela kvällen. men det är ju så jobbigt att ställa sig upp!

lyssnade på intervju med zlatan från fotbollsgalan, hans tacktal när han fått guldbollen. reagerade på meningen "jag blev ju inskriven i historieböckerna redan när jag fick den tredje guldbollen, nu tävlar jag bara mot mig själv". han är så jävla självgod den mannen, det är en hårfin gräns mellan att bara vara äcklig eller att berätta hur det faktiskt är. visst, det är så, men kan inte komma på någon annan som skulle ha uttryckt sig så klumpigt och självgott.