heartbeats

det går bra så länge jag har något att göra - irritera mig på folk som pratar på lektionerna, lyssna på läraren, handla mat, tända brasan, mata fiskarna i happy aquarium. men på bussen, när jag ska sova, när jag sitter vid datorn och febrilt letar efter något att göra istället för att fundera. då kommer tankarna. jag fattar det inte. jag gör verkligen inte det. jag fattar inte hur man kan göra så mot någon annan.

allt är bara för mycket.

vi ska börja med ett samhällsarbete. det kommer bli riktigt drygt och jobbigt, jag känner det på mig. kanske för att jag avskyr samhäll. kanske för att jag bara är sån nu.

så förlåt. förlåt för att jag är så upp och ner nu och för att jag råkar drämma dit en riktigt dräpande kommentar då och då, det är inte meningen. det bara är så nu.