nothing else matter

äntligen är lucia över. fast det känns lite konstigt, vi har ändå hållt på att förbereda för det och adventssången sen slutet av september. det gick bra, båda staffansvisorna på de två skoltågen blev sabbade på det ena eller andra sättet, men det var ju faktiskt en stämningshöjare. som sagt, två tåg på skolan, sen ut till tre olika ålderdomshem.

gamla människor är fascinerande. många av dem snyftade och satt och nynnade med och såg lite halvt frånvarande ut, jag vet inte om det berodde på att de var gamla eller bara att de mindes saker. från när de gick luciatåg kanske, eller deras barn eller barnbarns luciatåg.

fast det är hemskt att bli gammal också. på ett av hemmen satt en kvinna konstant och sa aj aj aj och såg frånvarande ut, på nästa var det en annan kvinna som ville hem till mamma. jag vill inte bli sån, eller få någon i min närhet som blir dement. tänk att inte känna igen sina egna barn, eller bli igenkänd av sin mamma. nej, fy

inessa var duktig och kom på rätt tåg och fotade dessutom! :) alla rätt till henne.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0