pacemaker

den låten säger ju allt. den är verkligen perfekt. om bara mitt itunes hade funkat som det borde. man måste hålla koll på den så den inte bytar låt mitt i. jag lackar ur.
jag tror att jag är mera kär i kärleken i sig än i dig, förlåt, men det sitter mest i skallen
jag tänker, grubblar, velar mer än känner, längtar, trånar och går åt, är jag hjärtlös och förfallen?
vi petar sönder allt och tappar allt vi nånsin kunnat nå tills bara skulden gör oss två
det är bara tur att hjärtat klappar, ändå
jag tror att jag är mera kär i kärleken i sig än i dig, hurså, det blir fel hur man än känner
det är så konstigt att försvinna, det känns så dumt att stanna kvar, så befängt att leta svar
inga stjärnor, inga himlar över dom som inte lyckas
som en pacemaker som tickar för oss

har kommit till insikt med att jag är fruktansvärt rädd för mörker också ikväll. iallafall när jag är ensam. och har för lite att tänka på. helt sjukt, höll nästan på att trilla med moppen två gånger på vägen hem för att jag hoppade till av saker i vägkanten. och det var inte ens grodor. dessutom, när jag kom hem, satt en spindel på dörrhandtaget. fast som tur är var jag så modig så jag pillade bort den, ojojoj :) nä. spindlar är inte alls så illa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0