heartbeats

jag vet inte. varje gång johans läppar lämnar mina sista gången känner jag bara för att lägga mig ner på marken och gråta. innan jag kommer tillbaks till bilen försöker jag samla mig, kan inte tänka mig något konstigare än att prata kärlek med pappa. det gick bra förr, men blir svårare för varje gång. tårarna bränner bakom ögonlocken varje gång men bara små delar av dom brukar leta sig fram. att pappa försöker förstå och prata om att det inte är så länge tills vi ses igen gör det inte lättare.

när jag kommer hem påminner allt om johan. för fyra timmar sen satt jag i hans knä i denna stolen med hans armar runt mig. en liten stund senare brottade han ner mig på badrumsgolvet när vi höll på att borsta tänderna. två kuddar i sängen, något jag aldrig hade innan johan kom in i mitt liv. varje gång vi äter fisk hugger det lite i hjärtat. vattenflaskan som står på den översta hyllan istället för den nedre. tittar mig i spegeln, saknar att se dig stå bakom och kyssa mig i nacken. och lukten. din lukt, din underbara lukt, den är överallt.

jag skulle kunna sitta i flera veckor och bara skriva allt, men vad skulle det tjäna till. mer tårar, mer saknad och mer längtan, inget jag vill eftersträva. jag saknar dig iallafall, och de dagar vi har tillsammans är värda mer än något annat. jag älskar dig.