life is a mystery

Jag hade skrivit ett långt inlägg häromdagen men det har spårlöst försvunnit. Lite drygt kan man tycka.

Sedan sist har jag hunnit träna, jobba, se Harry Potter, besöka Ellas grav, vara på 50-årsmiddag, träffa Jagge och Nille och så har förstås Johan varit här.
Harry var faktiskt ganska bra tycker jag. Väldigt nerklankad från alla håll, så hade i och för sig väldigt låga förväntningar, men den var långt bättre än jag trott iallafall. Man längtar efter sista filmen. (Såg den för övrigt med bästa sällskapet - Amanda, Sally, Erik och Johan.)

Kom att tänka på en sak jag funderade över sist jag var hos Johan. Han hade fått brev av sin mamma med kontokort, och så hade hon skrivit en liten lapp:
"Hej gubben, här kommer kontokortet. Jag skickade med en Berglin-strip som var ganska rolig. Puss och kram från mamma."
Så himla supersvenskt. Om hon bara tyckt att strippen var ganska rolig hade hon ju aldrig skickat med den. Konstigt egentligen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0