fast du inte lyssnar vet jag att du hör ändå

Johan har åkt hem, jag har fyllt 20 år och tagit sista steget in i vuxenlivet (eller nä, jag har inte skaffat hemförsäkring än, det är nog sista steget för tillfället), det har blivit fint väder och näst sista veckan på jobbet har gått. Det har varit en hård men rolig helg med två utgångar (varav den ena slutade med en ofrivillig tur runt lund på cykel) och en släktmiddag.

Just nu sitter jag i min kaoslägenhet och har dåligt samvete över att jag inte diskar och städar. Detta var sista helgen hemma innan skolan börjar. Jag börjar få lite ångest måste jag erkänna. Tänk om jag inte är redo. Tänk om jag tappar allt, inte har tid med Johan, fotboll och plugg samtidigt. Tänk om jag är för klen för att nollas på nätterna och gå på föreläsningar på dagarna och får välja mellan att få nya kompisar eller klara tentorna.

Nä, suck. Jag är trött och tänker för mycket. Jag tror det är som dom säger, om man har det stökigt kan man inte slappna av lika bra. Med andra ord, det är dags att städa.

Och angående Johan. Har vi klarat över 40 mil i 2 år och 51 veckor ska vi nog kunna klara några till.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0